Ljuset i tunneln...
är där! På torsdag presenterar jag mitt examensarbete i Lund, sen är det nästan färdigt, då är det mestadels formaliteter kvar skulle jag tro. Idag har jag suttit med layout för att det ska följa universitetets standard...tröttsamt. Kul att träffa klasskompisarna iallafall. Ikväll var jag tvungen gå/jogga ut en sväng för att rensa huvudet o röra kroppen.
Möttes av tusentals sniglar i min framfart som jag fick hoppa mellan, de är svarta så de syns åtminstone...fick även se en kopparödla...rena rama djurparken i skogen utanför där pappa bor!
Fynd!
Ramar med och utan tavlor, nu ska de genomgå lite förvandling, blir bra!! Ska användas till lite porträttfotografering är det tänkt!
Plötsligt kom den...
NERVOSITETEN, klumpen i magen, har varit så fokuserad på att skriva min uppsats så jag har förträngt redovisningen av det hela...insikten att plugget snart är ett minne blott!
Lite vemodigt men just nu känns det mest skönt, jag är på upploppet och jag leder just nu. Efter målgång börjar ett nytt kapitel, ett kapitel som inleds med sommarjobb. Sen, sen får vi se vad lillla jag ska göra.
Nu ska jag försöka slutföra min uppsats imorrn och sedan lämna in till min handledare för kontroll. Sen kommer söta lilla Emma imorrn kväll och ska hänga med mig i helgen! myspys innnan jag åker till Skåne på söndag....
EN DAG I TAGET NU!
Bild på borrkärna som jag loggat för min uppsats.
Lekfullt med Coke...
Varför undrar ni kanske? Tänker jag inte avslöja offentligt men allt har ett syfte!
Hur som helst en otroligt varm och somrig dag är tillända, jag fick spendera den med två goa gummor, Jossan o Marit! Kram!
Suzukisurr...
med Yamahajossan!
Härligt med lite paus i studierna! Imorrn åter till arbetet.
Who's gonna save me now?
Jag formligen avskyr mig själv just nu, den jag blir när jag ska göra skolarbeten på egen hand. Fram tills nu har jag lyckats skärma bort denna känsla men nu med drygt två veckor till deadline så är det oundvikligt. Kraschen, ångesten, apatin. Jag vet vad som måste göras och det jag konstruerat i mitt huvud under en lång tid ska nu ut på papper men på nåt sätt är det otroligt svårt att få ut.
Motivation hit och dit, funkar inte på mig i detta läge. Jag vet för jag har varit här förut men nu vet jag dessutom att det gäller mer än aldrig för då det är mitt examensarbete som ska slutföras så kanske kommer det bli jobbigare än någonsin. Ni vet vart ni hittar mig de närmsta veckorna, på botten av en uttorkad sjö ligger jag där som en fisk och kippar efter andan...jag kommer inte vara glad och jag kommer inte vara trevlig mot mig själv eller andra.
Jag dör lite mer för varje minut och visst är det så att det gör vi ju alla men dessa perioder tillåter jag mig inte ens att leva...och som inte det vore nog så ringer radiotjänst och förgyller denna dagen ytterligare med en avgift som inte borde få finnas...
Skogsmulle fyndar!
