En plats på jorden...

...som inte var nåt roligt idag. En vän från ungdomens dar har plötsligt avlidit. Har inte haft nån direkt kontakt de senaste åren men det gör så ont att veta att han inte längre lever. Han är en av de mest godhjärtade personerna jag träffat. Finns många roliga minnen från somrar i tonåren.

Jag börjar ifrågasätta varför men vet att jag inte får nåt svar så jag slår bort tankarna. Livet är skört och man har det bara till låns, till vardags känns det bara så klyschigt att använda dem, en sån här gång känns det alldeles för mesigt att använda dem.

Människor dör hela tiden, det är ett faktum, ung som gammal, sjuk som frisk, långsamt som fort...
Den enda meningen jag kan komma på är att inget kan vara för evigt och att de levande ska uppskatta livet. Han har gett mycket av sig själv till andra och genom det så kommer han att leva vidare i många små fragment hos människor som korsat hans väg.

Det finns nu en ängel med gyllene hår och ett stort varmt leende i himmelen. Tänker på dig och dina anhöriga och ber för er!