Saknad...

Jag saknar saknandet. Det är väl normalt att sakna människor och platser man lämnat. Kanske beror det på att jag själv valt att lämna och att det också innebär att jag bara kommer hem på loven. När man är någonstans där man inte bor börjar man automatiskt sakna hem efter ett tag. Ordspråket Home is were I lay my hat, stämmer nog ganska bra.

Känner mig taskig som inte saknar alla men kan samtidigt konstatera att det kommer stunder då jag känner mig så otroligt ensammen att jag skulle vilja ha alla mina vänner och kära i närheten. Men i slutändan så har jag själv valt detta och får då skylla mig själv och det är ju upp till mig att träffa nya vänner....ja du kan vara så att jag inte kommit till det stadiet att jag kan sakna på riktigt men att jag kanske kommer dit om ett tag...vi får väl se. Jag tackade nej till fyra månaders jobb igår då gamla chefen ringde, det var detta som utlöste funderingen. Jag har sagt till mig själv att åtminstone ge detta ett halvår - år och som det är nu så känns det rätt.

Jag skickar nu all min överskottsenergi till Madde som lägger sig under kniven imorgon för att operera sig. Jag hoppas och ber att allt går så bra som det bara kan!!!!!!!!!!

Kommentarer
Postat av: mum

Underbara Jessi!! Du är inte taskig som inte saknar... Det betyder att du e rätt just nu! nog förstår jag att det i ensamma stunder kan komma vågor av längtan å saknad.. Men vi är där du är i våra hjärtan! å tänk va fint när vi får ses då och då om än det kan kännas för sällan ibland. Älskar dej min "lilla" geolg :)

2010-09-15 @ 21:08:00
Postat av: lillmarit

Du är saknad. Kraaaaam :)

2010-09-15 @ 22:16:01
Postat av: Faster Ullis

Inget fel i att inte sakna...= ) Då vet vi att du mår bra o det är ju det vi vill.... , fortsätt med att "inte sakna"... JätteKram

2010-09-17 @ 16:13:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0